Is- och snövarnare, automatisk styrning av värmekablar

Vad är en is- och snövarnare?

En is- och snövarnare används för att automatiskt styra värmekablar i områden där snö, is eller halka kan skapa problem.

Systemet består vanligtvis av en eller flera givare tillsammans med en styrenhet som styr värmekablarna. Givarna registrerar förhållandena i eller omkring den yta som ska skyddas och ger styrenheten information om när uppvärmning behövs.

Till skillnad från en enklare temperaturstyrning kan en is- och snövarnare ta hänsyn till både kyla och förekomst av fukt. Det gör det möjligt att styra värmekablarna utifrån det faktiska behovet.

Så fungerar automatisk styrning av värmekablar

För att is eller snö ska innebära ett problem krävs inte bara låg temperatur. Även fukt spelar en viktig roll.

En is- och snövarningslösning använder därför givare som känner av relevanta förhållanden och skickar informationen vidare till styrenheten.

När systemet registrerar förhållanden där det finns risk för is- eller snöbildning aktiveras värmekablarna. När behovet inte längre finns kan värmen stängas av igen.

Principen kan förenklat beskrivas som:

Temperatur och fukt → givare → styrenhet → värmekablar → värme vid behov

På så sätt behöver värmekablarna inte vara aktiva under hela perioder med låga temperaturer.

Var används is- och snövarning?

Is- och snövarning kan användas i flera olika delar av en fastighet. Vilken typ av givare och styrning som passar beror bland annat på applikationen och hur installationen ser ut.

Garageuppfarter

En sluttande garageuppfart kan snabbt bli hal vid snöfall, frost eller temperaturväxlingar.

Med värmekablar och automatisk styrning kan uppvärmningen aktiveras när förhållandena innebär risk för snö eller is på ytan.

Ramper och lastkajer

På ramper och lastkajer kan halka innebära problem för både människor, fordon och den dagliga verksamheten.

Automatisk styrning gör det möjligt att använda markvärmen när den behövs utan att låta den vara aktiv i onödan under kalla men torra perioder.

Trappor och gångytor

Trappor, entréområden och andra gångytor är platser där isbildning snabbt kan skapa halkrisk.

En behovsstyrd lösning kan hjälpa till att hålla utsatta ytor fria från is och snö när väderförhållandena kräver det.

Hängrännor och stuprör

Värmekablar används även för att motverka isbildning i hängrännor och stuprör och för att hjälpa smältvatten att ledas bort.

Även här kan automatisk styrning användas för att aktivera värmen när förhållandena kräver det.

Takbrunnar och andra utsatta takytor

Is och snö kan påverka avrinningen från tak. Värmekablar kan därför användas vid exempelvis takbrunnar och andra särskilt utsatta delar av taksystemet.

Rätt styrning gör att värmen kan anpassas efter de aktuella förhållandena.

Varför mäta både temperatur och fukt?

En låg utomhustemperatur innebär inte automatiskt att värmekablarna behöver vara aktiva.

Om det är kallt men torrt finns inte nödvändigtvis någon snö eller fukt som kan bilda is. En lösning som enbart styrs av temperaturen riskerar därför att använda värme även när behovet är begränsat.

Genom att mäta både temperatur och fukt kan styrningen bättre avgöra när förhållandena innebär risk för is- eller snöbildning.

Det är grunden för en mer behovsanpassad styrning av värmekablarna.

Automatisk eller manuell styrning av värmekablar?

Värmekablar kan styras på olika sätt. I en enklare installation kan de exempelvis slås på och av manuellt eller styras utifrån en bestämd temperatur.

Problemet med manuell styrning är att någon behöver upptäcka behovet och aktivera systemet i tid. Det finns också en risk att värmen lämnas på längre än nödvändigt.

Med automatisk is- och snövarning övervakas förhållandena kontinuerligt och värmekablarna kan aktiveras när behovet uppstår.

Det minskar behovet av manuell hantering och ger bättre förutsättningar för att använda värmen när den faktiskt behövs.

Behovsstyrning för en mer energieffektiv drift

Värmekablar kan innebära en betydande effekt när större ytor ska värmas. Hur och när systemet är aktivt har därför betydelse för energianvändningen.

Syftet med en is- och snövarnare är inte att hålla en yta uppvärmd hela vintern, utan att använda värmen när väderförhållandena gör det nödvändigt.

Genom att kombinera temperatur- och fuktinformation kan driften anpassas efter behovet. Det kan minska onödig uppvärmning under perioder då det är kallt men torrt.

Hur stor skillnaden blir i en enskild installation beror bland annat på anläggningens storlek, effekt, styrning, klimat och användningsområde.

Har du redan en is- och snövarnare?

Många fastigheter har redan värmekablar och styrning installerade. Inför vintern kan det vara bra att kontrollera att systemet fungerar som avsett innan den första snön och halkan kommer.

Det kan exempelvis vara relevant att se över:

• Att givare och styrenhet fungerar
• Att värmekablarna aktiveras som de ska
• Om givarna är lämpliga för den aktuella applikationen
• Om befintlig styrning motsvarar dagens behov
• Om det finns möjlighet till mer behovsanpassad styrning

Det behöver alltså inte alltid handla om att installera ett helt nytt system. I vissa fall kan en befintlig installation kompletteras eller styrningen uppdateras.

1. Vilken yta eller del av fastigheten ska skyddas?

Är det en garageuppfart, ramp, lastkaj, gångyta, trappa, hängränna, stuprör eller takbrunn?

Olika applikationer kan kräva olika typer av givare och installationer.

2. Finns värmekablar redan installerade?

Vid en befintlig anläggning är det viktigt att ta reda på vilken typ av värmekablar och styrning som redan finns och hur systemet fungerar idag.

Det kan påverka vilka möjligheter som finns att uppgradera eller komplettera installationen.

3. Vilka förhållanden ska systemet känna av?

För en behovsstyrd lösning behöver systemet kunna avgöra när det finns förutsättningar för is- eller snöbildning.

Temperatur och fukt är därför centrala parametrar.

4. Var ska givarna användas?

En givare för en markyta har andra installationsförutsättningar än en givare som används i exempelvis en hängränna eller på ett tak.

Givartyp och placering behöver därför anpassas efter applikationen.

5. Hur stor yta ska styras?

Ytans storlek och värmekablarnas installerade effekt påverkar hur styrningen behöver utformas.

I större anläggningar kan det också finnas flera ytor eller zoner med olika behov.

6. Hur ska systemet fungera tillsammans med den befintliga installationen?

Vid både nyinstallation och uppgradering behöver styrningen fungera tillsammans med övriga delar av anläggningen.

Därför är det viktigt att se lösningen som ett system där givare, styrning och värmekablar fungerar tillsammans.